Vid tillfällen som de då far springer upp och drar datasladden eller beslagtar pipor hatar jag honom. Andra gånger känner jag en stor tacksamhet till far, som när han i söndags meddelade att jag skulle få en ny dator eftersom den gamla inte gick att laga. Två dagar senare sitter jag nu och knappar på en helt ny hp, något jag verkligen inte hade vågat drömma om för en vecka sedan. Ibland blir det jävligt mycket bättre än man man vågat hoppas på.
Jag kan inte bara fröjdas åt ny dator, idag har jag också varit på biblioteket och lånat tre böcker jag förhoppningsvis kommer kunna plöja igenom innan lånetiden är slut. Dess gemensamma nämnare är Bob Dylan och först tänker jag nog ta mig an del ett av hans memoarer. Om inte patrasket ljög så är också biljetter till hans konsert i Jönköping nu fixade, ett faktum som känns mycket tilltalande.
Allt är således inte solsken, det finns framförallt tre moln på himmelen:
1. Östra SK:s juniorlag. Vi har inte vunnit en match hittils den här säsongen. Om jag inte missminner mig så är det minsta vi förlorat med 6-2. Vi ligger sist i tabellen. Vi är troligtvis ett av de sämre juniorlagen i Sverige. Till våren har vi ingen serie att spela i. Troligtvis lägger jag av med tramserierna då, alternativet är att träna med 93:orna vilket inte känns speciellt utmanande.
2. Läxor. Egentligen är det inte speciellt mycket, men jag tyckte det var bättre med tre än två moln på himmelen så det tar en plats här.
3. Det värsta molnet på himmelen är att när jag läser igenom det här blogginlägget så ser jag att det är precis ett sådant inlägg jag så kraftigt föraktat. Som om det vore tvunget att komma ut, en sorts bloggsjukdom, så har jag skrivit om min vardag och saker jag gjort. Det känns jävligt skrämmande, vad kommer egentligen härnäst? Dagens outfit? Videoblogginlägg? Skönhetstips?
För att inte deppa ihop helt ska jag avsluta som en av mina stora förebilder brukar göra:
Väl mött
tisdag 9 december 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Jag tycker du ska sluta vara så rädd för att efterlikna de större bloggarna, då det verkar hämna dig att skriva det ditt hjärta säger. Du skriver skitbra, så din rädsla anser jag är totalt onödig. Gör som du vill nu, och go lite crazy (som Niklas skulle sagt)
Det kanske ligger lite i det. Känns dock jävligt enahanda om jag ska skriva om vad jag fördriver dagarna med, som de flesta andra gör. Men men, du kanske har rätt.
Väl mött = Homer! Äntligen kom jag på det! Jag hoppas du uppskattar mitt överflödande kommenterande.
Naturligtvis är det vår allas favoritrektor som brukar avsluta på det viset. Angående kommenterandet kan jag inte säga annat än att det bara är trevligt, känns bra att någon läser här i alla fall. Snart är också en lång läxperiod över och då väntar med stor sannolikhet ännu fler snillrika inlägg från kung gösta.
Skicka en kommentar